När allt bara faller i bitar
Ibland känner jag att livet är på topp. Att jag har all tid i världen för precis det jag vill göra, det jag mår bra utav. Och jag mår också bra, livet flyter på liksom! Sen kommer perioder då jag är stressad. Så stressad att jag inte vet annat att göra än att sätta mig framför serier fast jag egentligen har så mycket skolarbete att ta tag i. Jag är som... inte närvarande. Jag hör vad folk säger men jag tar inte in det. Jag vet att jag har mycket att göra, men det är helt enkelt för mycket. Jag vet inte vart jag ska börja...
Idag hade mamsen varit snäll och städat mitt rum och eftersom att jag har dragit på mig en förkylning så tyckte jag faktiskt att en dag ägnad åt bara mig inte är mer än rätt! Jag tog en lååång varm dusch med både peeling och ansiktsscrub. Tog sedan en superlång promenad med syster på över 1 mil!!!! Och just nu sitter jag och äter naturgodis, för att jag är värd det!
Jag försöker allt jag kan med att bara släppa ångesten över att göra annat än plugg, samtidigt är det en jobbig känsla att veta att blir jag inte godkänd på mitt gymnasiearbete så får jag inga gymnasiebetyg. Men allting kommer att lösa sig! Bara jag blir kvitt denna huvudvärk!